Nystart delux
Kravlöst bloggande
Category: Dagbok
Mina födelsedagsblommor som kom med blombud från Robin som redan flyttat till Övik. Dock måste jag rata budfirman som först sms:ar mig och ber mig ringa upp för att bestämma en tid för leverans. Sen krånglar leveransen så de ringer upp igen senare på dagen och säger att det inte går att leverera trots överrenskommelse med blombutiken att det gick bra att lämna buketten utanför dörren. Snacka om att förstöra hela grejen!? Tyckte lite synd om Robin som tänkt vara romantisk och överraska mig när han inte kunde vara här på min födelsedag.
På begäran av min kära vän Sanna Ö så tänkte jag börja blogga igen. Men mer som en dagbok för min nära och kära, men egentligen mest för mig själv. Det är så himla kul att kunna kolla tillbaka på sen. Jag önskar innerligt att jag hade haft kvar alla mina gamla bloggar och bilddagböcker så man kunde kolla tillbaka idag. Jag har varit alldeles för snabb på att radera bara för jag skämts i stunden tror jag. Men Sanna Ö, som är min arbetskollega här i Piteå och som blivit en väldigt nära vän, har bloggat sen hon var riktigt liten, på samma blogg, och vi har skrattat något otroligt åt detta. Så himla härligt att ha det sparat!
Och snart är det dags för flytt igen. Tre år senare, precis som planerat ironiskt nog, så ska vi flytta till Örnsköldsvik. Det är inte speciellt ironiskt att vi hamnar i Övik, men det är ironiskt hur planen vi haft fortfarande håller. Det känns som livet annars har en tendens att hitta nya krokiga vägar. Annars då? Jag har sedan oktober förra året börjar träna crossfit, vilket också gjort att jag varit sjuk nå fruktansvärt mycket och egentligen stått stilla i min träning väldigt mycket (bitter), jag läste tre kurser förra året för väcka liv i min kreativa sida igen, jag har också sökt in till universitet till hösten (hoppas innerligt att jag kommer in). Längtar ihjäl mig på den här nystarten som det blir i och med flytten, examen och nytt jobb för Robin och att jag ska börja plugga! Det är 5 veckor kvar i Piteå, så blandade känslor, mest läntan just nu, men jag gruvar mig något otroligt för hur jobbigt det kommer vara att åka härifrån. De här åren i Piteå har verkligen varit så lärorika och kommer alltid vara betydelsefulla.
Helt ärligt så tror jag inte att bloggandet kommer hålla i speciellt länge. Men jag ger det ett försök.
Kram.
